Provtagningar, undersökningar och läkarbesök är avklarade. Järnet var ok, även om som vanligt förhållandevis lågt. (Efter min bakgrund som stamkund på hematologen under en sommar är det en av mina stora nojor: att blodet/blodkropparna ska flippa ur. Smaka på uttrycket "sönderfallande blodkroppar" och känn skräcken sprida sig.). Alla andra värden var bra, till och med utmärkta (blodsocker, syresättning, depåer, vitaminer och mineraler, hjärta, lungor, sänka etc.). Den neurologiska undersökningen gick också fint (nej, ingen hjärtumör denna gång heller).
Dagens förklaring var att allt bottnar i min nacke, närmare bestämt de två översta kotorna. De skulle kunna förklara allt från migränsymptomen till yrseln. Nu ska jag till röntgen. Ja, ja, jag får väl se vad som händer.
6 kommentarer:
Men vad bra att de verkar veta var felet sitter. Då kan de kanske göra något åt din värk och yrsel. Sen blir du en ny människa. :)
Du verkar ha hittat en bra läkare. Här får man tjata till sig ett ynka litet blodprov.
Ett bra trick är att påpeka att man har haft ett hb på 63. Då begriper de att man förtjänar blodprov - denna gång fick jag "stora hematolog-setet" utan tjat.
Jag ser fram emot att bli en ny människa!
Oh holy smokes, du kunde få lite hb av mig!!! När jag var gravid ( ja det är ju då man är intressant som kropp betraktad av sjukvården) hade jag ett hb på 146.Det är för högt. Men, trist att vara lagom..
Håller tummarna för att det är något som är lätt ordnat, och inte kräver mer av dig än på sin höjd lite sjukgymnastiska övningar!
Kom att tänka på... Blev själv utredd för allt möjligt och omöjligt för ungefär två år sedan nu, och led bland annat av svår yrsel... Syskon?
Kattis: jag har verkligen misstänkt just det! Nog för att det vore osannolikt, men ändå... Nu tycks det dock inte vara bebis på gång.
Maria: hb på 146! Wow! Den enda gången jag bevisligen har varit över 110 var efter månader av veckovist järndropp...
Skicka en kommentar