Det är någonting särskilt med fredagar, de sista timmarna på jobbet. Det är vanligtvis ganska tomt och tyst. Inga studenter är frivilligt på ett universitet efter lunch en fredag. Och det är ärlighetens namn inte de flesta av mina kollegor heller. Helgen ligger ny och orörd framför en. Det finns fortfarande hopp om allt som äntligen ska ske. Man kanske ska dra ut till stugan? Hinna vara social och trevlig? Putsa fönster? Läsa en god bok? Tänka kloka tankar? Bygga duplo i timmar? Jobba i kapp? Plantera blommor? Köpa nya skor?
Sedan blir det lördag och söndag - och allt är precis som vanligt.
2 kommentarer:
Ungefär som med sommar och semester...man har hur mycket planer som helst och när hösten kommer har man knappt gjort en bråkdel...... :)
Ja, hur går det till? Varför hinner man aldrig allt det som man vill?
Skicka en kommentar