I Aftonbladet kan vi läsa att "I dag väljer var femte pappa att stanna hemma med barnen". Det är fel - en femtedel av föräldrapenningsdagarna tas ut av fäderna. Det säger ingenting om andelen fäder som tar ut föräldraledighet. Sannolikt tar en större andel fäder ut föräldraledighet (med tanke på att det idag är 60 dagar som inte kan överlåtas) - men att dessa i snitt tar ut färre dagar.
http://www.aftonbladet.se/vss/goteborg/story/0,2789,981048,00.html
Visst är det bra att fler pappor utnyttjar möjliheten till föräldraledighet. Men varför går det så långsamt?
Hur föräldraledighet tas ut är inte bara en angelägenhet för den enskilda individen (eller i det här fallet ofta familjen) utan för samhället i stort. Så länge kvinnor tar större ansvar för hem och barn kommer kvinnor som grupp att betraktas som mindre intressant/pålitlig/kompetent/värd att satsa på för arbetsgivaren. Resultatet blir sämre karriärmöjligheter, lägre löner och pensioner samt försvagad antsällningstrygghet. Den enda lösningen är att göra män lika delaktiga. Tvång och kvotering är givetvis en möjlig väg att gå - men vore det inte bättre om incitamenten förändrades? Då vi har en segregerad arbetsmarknad, där många kvinnor har typiska "kvinnoyrken" - med dito "kvinnolöner" - handlar sannolikt de flesta incitamenten om pengar. Även om de flesta rent teoretiskt skulle kunna prioritera föräldraledighet framför mer pengar i plånboken är det få som finner det tilltalande i verkligheten. Att höja taket för föräldraförsäkringen ytterligare kan med andra ord vara ett sätt. Men för många skulle det ändå inte vara tillräckligt. Hur kan man exempelvis fixa bättre förutsättningar för egna företagare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar