Råkade snubbla över Virtanens bildblogg. Lite sidoinformation; vi gick i samma folkhögskoleklass i början av 90-talet, den klass han då och då nämner i sina krönikor. På den tiden var han lite knubbigare, lyssnade på REM (och skrålade på fyllan Its the end of the world as we know it tillsammans med K.) och skrev ganska usla noveller. Dock en kul snubbe, som tycks vara sig lik.
Men, men, det var inte det som jag tänkte skriva om, utan om södernostalgi. Virrens bildblog var som en tidsmaskin till den första halvan av 90-talet. Dammiga gator vid Nytorget, öl på Carmen, promenader uppe på Mariaberget och vid Långholmskanalen, Cajsa Warg-affären där det tidigare fanns en konstig klädaffär, vårfika vid Björns trädgård. Över huvud taget; dagar av fikande och ännu mera fikande.
Nu vill jag inte antyda att Virren skulle ha fastnat i tidigt 90-tal. Det var bara det att jag blev lite nostalgisk över söder. Men när jag bodde där, var det mest sunkigt. Jag bodde mellan Maria och Zinken, nästan granne med Ulf Lundell - vi brukade springa ihop i korsningen Hornsgatan/Ringvägen om morgnarna när han var ute och rastade sin raggiga hund. Det var långt innan latte och bulgursallader gjorde sitt intåg. Grannarna var skumma, hyresvärden en halvgangster och vid Mariatorgets tunnelbanestation fanns en permanent uppsättning av uteliggare. Samma personer fanns där när jag flyttade till söder och de fanns kvar många år efter att jag flyttat därifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar