Ny vecka, nytt liv?

Ny vecka - ja. Men i övrigt sig är livet sig likt, utifrån hur de senaste veckorna har sett ut. Det är minutiös planering som gäller; vem som ska jobba, vem som ska vara hemma med Lilla L. Vi har själva försatt oss i den här situationen, att båda jobbar och är föräldralediga fifty/fifty, och vi tycker på det stora hela att den fungerar bra. Vi är båda hemma och en aktiv del av Lilla L:s liv och vi har båda kvar kontakten med våra jobb. Men i vissa ögonblick - som när jag så gott som varje morgon stiger upp klockan sex för att fixa klart de sista detaljerna inför dagens möten och undervisning - då kan jag undra vad jag håller på med. Jag vet ju att jag vill ha den här lösningen - och att den är värd pusslandet och slitet - men ibland är jag bara så trött. Trött in i märgen.