Mer Linda

Maken påstår att jag har en konstig hang-up på Linda Skugge - och ställer sig ofta frågande till varför jag läser henne med sådant intresse. Jag tycker att hon är kul, träffsäker och provocerande, är svaret.

Hur som helst; jag bläddrade lite grann i Lindas första bok, den med samlade texter från 1993 till 1995, igår kväll. I den åtefinns ytterligare några ledtrådar till varför jag gillar Lindas texter skarpt. Hennes name-dropping och nörderi är fantastiskt underhållande - och sannolikt helt obegripligt om man inte är lika gammal, hängde på samma klubbar och lyssnade på samma musik. Men det gjorde jag ju, så underhållande blir det. Det var Jesus & the Mary Chains fantastiska konsert på Domino (den gamla biografen vid Hornstull, som numera är ett otäckt Friskis & Svettis-palats), barnhäng på Hannas källare, Evan Dando-män, This Perfect Day-singlar, Happy Dead Men i Gula Villan och ett oändligt antal konserter på Melody. Det var för övrigt på den tiden som Linda aldrig skulle ha handlat på H&M. Då var det Martin Kidman-skjortor som gälde. Själv minns jag en mycket stilfull Martin Kidman t-shirt, med en singel-skiva som motiv, som var på tok för dyr för min knapra studentbudget. En grabb försökte för övrigt ragga upp mig på Gino, bara för den snygga tröjans skull.

Numera handlar Lindas texter om ungar, storhandling på Coop, pajbakning och vikten av att städa ordentligt - men även om andra saker, som betydelsen av att som kvinna vara ekonomiskt oberoende, skattepolitik och att ungdomar måste skaffa sig utbildning. Hon har blivit en präktig tant...och det har jag också. På något sätt så tycker jag att det skulle vara beklämmande om så inte vore fallet.