Kroppens förfall

Varför kan jag inte bara bli en slö soffpotatis, som nöjd sitter nedsjunken i hörnsoffan med en chipspåse i nypan? Det första problemet är att jag tycker att chips är ganska äckligt. Det andra är mitt sjuka aktivitetsbehov. Aktivitetsbehovet går dock inte alltid hand i hand med de fysiska förutsättningarna. I morse snörade jag på mig löparskorna, för att återuppta projekt "kom i form för marathon". Hahaha. Marathon? Jag tog mig knappt runt området. Vinterns alla virus har definitivt kört ner kroppen i ett all time low-tillstånd. Till och med Vårruset känns ouppnåerligt.