Härom dagen skev Popjunkien om att ha barn som accesoarer på jobbet. För att kompensera att både jag och maken ganska ofta förpestar tillvaron för våra kollegor med vår charmiga avkomma (vem gillar andras ungar, typ?) så har jag blivit supertrevlig mot andra smårbarnsföräldrar. Särskilt på jobbet. Nyss letade jag rätt på leksaker åt en students 10-månaders son. Sedan hjälpte jag till att torka kräk, från både mamman och sonen, när han kräktes upp en av mina post-it-lappar. (Ja, det sistnämnda är dessvärre helt sant.)
Poängen är: för några år sedan skulle jag har blivit vettskrämd om en student hade kommit in på mitt kontor, med en krypande 10-månders teling i släptåg. Nu tycker jag inte bara att det är ok. Jag tycker att det är trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar