söndag 19 april 2009

Bekännelse

Jo, föresten. Jag kom på att jag måste göra en bekännelse. Inte så att jag tror att ni går omkring och lever med villfarelsen att jag skulle vara en rekorderlig och präktig person. Snarast är det här en bekännelse som kommer att bekräfta min totala brist på moral.

Här kommer det: jag gillar att köra bil. Inte bara som mer eller mindre nödvändig transport från punkt a till punkt b. Nej, jag gillar att okynnesköra. Typ driva omkring. Lyssna på Chemical brothers på högsta volym. Ha allsång med Lilla L. Ta en extra sväng. Och när jag gör det så tänker jag vare sig på global uppvärmning, utsläpp eller kollektivets bästa.

4 kommentarer:

maria sa...

http://www.youtube.com/watch?v=7bR46ibN7Rw

Om jag bara hade haft ett körkort hade jag... Du har så rätt!

Lotta sa...

En till som bekänner... :)

Josefine sa...

Ja herre gud. Jag älskar att köra bil. Som tur är har vi vår bil en bit bort från där vi bor så det händer aldrig här. Men när jag bodde hemma och levde hej vilt på mammas och pappas diesel då pajjade jag med glädje natur varenda dag! (längtar lite tillbaka till det och bort från det dåliga samvetet)

S sa...

Om man kunde ha som jobb att bara köra bil skulle jag LÄTT ta det jobbet.

Det är ju hur skoj som helst.