Mare

Jag tittade just på K Special om Mare Kandre. Det var som att sätta sig i en tidskapsel och slungas tillbaka till sent 1980-tal. Jag läste Bübins unge och I ett annat land när jag gick på gymnasiet. Det var inte bara det tyglade språket som fascinerade utan hela Mare som person. Hon var förbannat snygg. Och djup. Djup på det där 80-talsviset. Kafkaläsning, oändligt kaffedrickande, för många cigaretter och existentiella diskussioner.

Nu till dagens mysterium. Jag hittar endast mitt exemplar av Det brinnande trädet, både Bübins unge och I ett annat land är försvunna. Någon kan ha lånat dem, eller så har något av mina gamla husdjur klöst sönder dem. Efter dokumentären känner jag dock ett intensivt behov av att införskaffa dem igen.