Fråga mig inte hur det gick till, men plötsligt hade Lilla L. lyckats förhandla till sig den mest förskräckliga prinsess/balett/gymnastik-klänning som man kan tänka sig (ungefär som denna) Allt annat var inte fint mamma. Prinsess/balett/gymnastik kreationen var däremot jättefin! Argumentet spetsades med en uppräkning av flickor på dagis som har prinsessklänningar - och att de just får ha sådana kläder på sig på daaaagis.
Ja, ja, tänkte den arma modern. Om jag accepterar en ful hoodtröja med Rrrramone den ena veckan, så måste jag väl acceptera detta också. I jämställdhetens namn.
3 kommentarer:
Vi ska alla den vägen vandra. ;)
Ja, antagligen finns det inget val i rättvisans namn. Men jag förstår att det tar emot. Mycket.
Det är väl oundvikligt, hur man än vänder och vrider på det. Men att höra saker som "jag ÄR en prinsessa" gör lite ont i feministsjälen.
Skicka en kommentar