En av mina äldsta vänner, som jag har tagit mig igenom uppsatsarbeten, olyckliga kärlekar och på tok för mycket vin tillsammans med, har gift sig. Gift sig och bytt efternamn. Vad som känns lite märkligt är att jag aldrig har träffat hennes nya partner. Och att vi uppenbarligen har tappat bort varandra någon gång under de senaste åren.
Jag tror bestämt att jag måste göra någonting åt mina vanskötta vänskapsrelationer. Så här kan jag ju inte ha det.
4 kommentarer:
Så kan du inte ha det. Helt oironiskt undrar jag om det var så länge sen att jag faktiskt har glömt eller om det är så att jag faktiskt aldrig träffat maken?
Det är ju helt rubbat...men nej, du har inte träffat maken! Till mitt försvar anför jag det geografiska avståndet, men även det är en konstig och undermålig ursäkt.
Det där verkar vara någon slags naturlag. Att man tappar kontakten till sist. Trist.
Det är mycket mycket tråkigt! Och jag vill inte acceptera att det oftast blir så.
Skicka en kommentar