Om ni inte vill få ett psykbryt: undvik att sy gardiner av Ikeas tyg PS Tott. Det glider, det drar, det lever sitt eget liv. Ett antal svettiga timmar senare sitter gardinerna förvisso uppe, men jag bävar för min mors granskande ögon.
Gardinerna är för övrigt vita med svarta prickar. Och min mor är fantastisk på att sy. Att jag över huvud taget ger mig på det handlar mest om något slags hävdelsebehov: jag är snart 40 år och jag kan sy ett par raka gardiner.
3 kommentarer:
Jag försöker att sy snygga baksidor, enbart för min mors kritiska granskande ögons skull... Nog är väl det egentligen gräsligt?
Det är ruskigt gräsligt. Jag är exakt likadan!
Jo, gräsligt. Min mor skulle dock vara nöjd om hon visste vilken prestationsångest hon har inpräntat.
Skicka en kommentar