Plötsligt, från ingenstans, kom ett ruskigt magknip och illamående. Så i några timmar har jag legat under ett duntäcke och gnytt. Dottern visade dock stor empati; först fick jag låna hennes favoritkudde (en kudde som sannolikt är en sanitär olägenhet) och sedan en liten bebisfilt. Slutligen fick mina ben en kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar