Min svärmor kanske har rätt, trots allt. Jag är så känslig.
onsdag 6 januari 2010
Ingen sömn, ingen ro
Om jag inte vore fullständigt sömndepriverad så skulle jag kanske kunna skriva någonting, typ intressant. Men nu är jag det. Sömndepriverad. Jag kan knappt sova med andra människor - och dessvärre inte alls med en liten bufflande treåring. Och eftersom Lilla L. drömde mardrömmar och ville sova i vår säng så har jag inte sovit någonting alls. Bokstavligen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, jag vet inte vad det har tagit åt mig. Minsta ljud och rörelse stör mig. Kan inte somna för gubben ligger och andas (ja, du läste rätt). Sen väcks jag av lillhönan som kommer in till vår säng på natten och som sedan håller mig på en lättsovarstadie resten av natten. Hjärnan går på en tredjedelsfart på sin höjd.
Sedan jag var gravid har min sömn varit helt söndertrasad. Jag vaknar av allt. Tidning i brevlådan? Vaknar. Make andas? Vaknar. Lilla L. vänder sig i sängen? Vaknar. Fågel nyser? Vaknar. Lilla L. piper till i sömnen? Vaknar.
Det kanske inte är så konstigt att Lilla L. alltid ropar på mig på natten och morgonen?
Skicka en kommentar