För övrigt så överlevde jag dagens arbetschock. Det
var dock en smärre chock att kliva in på det dammiga kontoret, öppna mailboxen, tömma postfacket och rusa iväg till det första mötet. Chefen meddelade dock glatt att stället stod kvar och att inga revolutioner hade genomförts i min frånvaro. Fint så.
2 kommentarer:
Skönt att du inte blev helt traumatiserad av återkomsten och att ingen gjort revolution. (Även om det sista kanske kunde vara både nyttigt och lite roligt?)
Åh, nej! Ingen revolution! Det skulle bara bli en massa jobb för mig ;)
Skicka en kommentar