Ibland inser jag exakt hur mycket maken älskar mig. Idag, när han hade skjutsat ner mig till optikern för att köpa den förbannade linsvätskan, så tog han en lång omväg bara för att jag skulle få glo på ett hus. Till saken hör att han är exakt lika sjuk som jag är. Det är kärlek.
Och vilket hus sedan...nu har vi båda råångest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar