Min favoritfödelsedag
Det står helt still, kanske för att födelsedagar inte är så märkvärdiga när man är vuxen. Visst, jag kommer ihåg ett antal fina. Som 18-årsdagen som jag spenderade i Köpenhamn, med dåvarande bästisen H. och vår teatergrupp. Vi bodde på ett ursunkigt hotell, var på jazzklubb (för övrigt en riktigt turistfälla), köpte batiktröjor (ehh...) och sjöng karaoke. Jag kommer också ihåg mindre lyckade, som den förskräckliga 25-årsdagen som slutade med ett praktgräl med dåvarande sambon. Och om det är någonting jag tycker riktigt illa om så är det gräl.
1 kommentar:
Usch gräl. Hemskt. Jag har nog haft en del på både julaftnar och födelsedagar för att jag blir så stirrig. Vill att alla ska vara glada men misstänker alla för att tjura. Till slut tröttnar folk på det och blir sura på riktigt.
Skicka en kommentar