Författare: Johan Kling
Antal sidor: 165
Förväntningar: Halvhöga.
Handlar i grova drag om: Vi får följa huvudpersonen Magnus under en dag i hans liv. Magnus är en ganska diffus person med extremt dålig självkänsla. Han frilansar inom tv-världen (utan någon större framgång) och har ett förhållande som tycks vara på upphällningen. Han glider omkring på Stockholms gator, blir avpolleterad av sin uppdragsgivare och väntar på att (den distanserade) flickvännen ska ringa. Han stöter på diverse bekanta som bara får honom att känna sig ännu mer diffus och misslyckad. Det är en berättelse utan konkret början eller slut. När dagen är över är berättelsen också det.
Så tycker jag: Jag är över lag väldigt förtjust i den här typen av samtidsskildringar: medelklassångest och illa dold bitterhet. Likaså är jag förtjust i minimalistiska berättelser: språkligt avskalade och fokuserade på något smalt utsnitt (av en karaktär, händelse eller liknande). Så ja - jag tycker att det här är bra! Men jag gissar att många tycker att berättelsen är på tok för avskalad - och extremt desillusionerad.
Betyg: 4 av 5
2 kommentarer:
Âh. Du beskriver fint vad jag tyckte: bra. Och var tvungen att leta upp vad jag själv skrev för snart ett âr sen (vilket var svârare än jag trodde, delar därför oartigt med mig av en länk bara för att det är lite roligt! http://helenalindberg.blogspot.com/2010/05/dagens-korta-bokenkater-13.html - "oartigt" dâ jag inte känner dig). Jag drabbades själv av visst illamâende under läsningen. Frammanad av just huvudpersonens dâliga självkänsla, beskriven precis som du skriver mycket minimalistiskt - och ändâ väldigt talande.
Kul att läsa din text om samma bok! Vissa av scenerna gav minst sagt magknip - som de med kaffet - och råångest. Herre gud, kan inte Magnus sluta vara en sådan...dörrmatta?
Länkar är för övrigt bara kul och inte ett dugg oartiga!
Skicka en kommentar