Normalt sett så tränar jag ganska regelbundet. Under vår och sommar brukar jag springa och under höst och vinter tränar jag på ett gym. Väl på gymet så brukar jag springa på löpband eller använda cross trainer och roddmaskin. Om jag tränar med någon kompis kan det bli traditionell styrketräning, men då jag är mer intresserad av kondition än av regelrätt muskelbyggande så föredrar jag att springa på löpband framför att lyfta vikter (ja, det är klart att jag begriper att muskler och kondition inte utesluter varandra - men det är ju ganska olika fokus i olika former av träning). I perioder har jag även tränat yoga (men efter envetna ryggproblem så ligger det på is).
Hur som helst. Igår testade jag någonting nytt. Jag var på mamma-baby-gympa.
Med tanke på att jag inte har varit på ett träningspass med stegkombinationer och koreografi på hur många år som helst så kan vi sammanfatta det som en upplevelse. Jösses så osynkroniserad jag är!
3 kommentarer:
Det gick jag också på. Förvirringen som uppstod i min hjärna när folk gjorde rörelserna åt olika håll och det dessutom reflekterade i spegeln och fönsterna!
Mmm. Härdsmälta är ett ord som dyker upp, för att beskriva min egen osynkroniserade reaktion.
Ujujuj! Jag och koordination, stegkombinationer som ska kommas ihåg och sedan utföras är verkligen inte en bra kombo. Herrejisses. Jag har gett upp det där, det är liksom ingen idé...
Jag blir bara frustrerad och garvar och träningen blir allt annat än effektiv!
Skicka en kommentar