På det stora hela så är det en optimal lösning. Vi är båda vara hemma och myser med vår lilla bebis - men har samtidigt kvar kontakten med jobbet (både intellektuellt och socialt). Att jobba halvtid, eller deltid, har dock sina uppenbara nackdelar. Det är snudd på hopplöst att se till att en halvtid begränsas till en halvtid innehållsmässigt. Ganska många dagar känns det som om vi båda försöker fixa nära på heltidsjobb men på halva tiden. Eller kanske inte ens på halva tiden. Det blir mycket jobb på kvällar, tidiga morgnar och helger.
Nu handlar inte det här om oförstående chefer, exploatering av arbetskraft eller dåliga arbetsförhållanden. Det är snarast priset för relativt fritt arbete, där vi själva definierar och prioriterar många (men självklart inte alla) av våra arbetsuppgifterna. Det är ingen som förväntar sig, eller kräver, att jag ska skriva klart ett bokkapitel under påskhelgen. Eller att besvara en krisartad fråga från en kollega när jag är hemma. Men jag vinner på det själv - och det är därför det är så svårt att dra tydliga gränser. Och om jag ska vara ärlig så vet jag inte ens om jag vill ha tydliga gränser mellan arbete och fritid. Då hade jag lika bra kunnat välja att göra någonting annat. Att göra klart en budget en sen tisdagskväll, eller läsa en uppsats under semestern, vägs upp av att jag kan pilla mig i naveln någon annan dag. Eller läsa en spännande artikel. Eller åka på en konferens och träffa gamla kollegor. Så nej, även om det är mycket, så ska jag inte klaga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar