Saker som vi uppenbarligen inte gör

Den här föräldraledigheten gör jag inte många saker som jag inbillar mig att många föräldralediga ägnar sig åt (och som jag gjorde när jag var hemma med Lilla L.). Vi fikar inte på stan. Vi hänger inte på öppna förskolan. Vi är inte med i någon föräldragrupp. Vi träffar över huvud taget inga andra föräldralediga. Och vi konsumerar knappt någonting.

Det beror vare sig på något ställningstagande, att vi aktivt undviker dessa saker, eller på att vi (mest jag då) inte har tid. Däremot så har jag insett att det är en helt annan sak att vara hemma med en bebis och en femåring mot för att bara vara hemma med en bebis. Den numera stora L. har av naturliga skäl helt annan dygnsrytm och andra behov än Lille O. Är inte den ena hungrig så är den andra det. Har den ena somnat så vill den andra spela spel. Skriker den ena så tjuter den andra. Och så vidare.

L. har dessutom alltid varit mer flexibel än vad Lille O. är. Med henne har det aldrig hängt på minuten med mat och sovtider. Det har fungerat att göra saker både tidigare och senare och på andra platser än normalt. Lille O. är som Skalman. Att följa inarbetade rutiner, att äta och sova på exakta tider, är helt avgörande för allas (inte minst Lille O:s) frid. Resultatet av det är att det finns ganska lite tid över för att hänga på fik, bibliotek och lekplatser när allt annat nödvändigt är fixat och klart.