Arbetsveckan avslutades med en hej då-tillställning för en kollega, tillika vän. Vin, snacks och fina ord. Trevligt - men också sorgligt. Jag
ogillar mer och mer att mina vänner sprids för vinden. Det är inte bara de att de får nya jobb eller flyttar till en annan stadsdel. Oroväckande ofta flyttar de hundratals mil, till andra länder. Det är kul att de får erbjudanden som de inte kan säga nej till - men privat känns det mer...tveksamt.
2 kommentarer:
Åhh som jag känner igen den känslan. Jag fullständigt hatar att skiljas. För en dag, månad eller på obestämd tid. Alla hej då är av ondo.
Ja - och särskilt när det är för lång tid och allmänt diffust. Gillar inte. Alls.
Skicka en kommentar