måndag 16 april 2012

Konversation på väg till tandläkaren

Hustru med tandvärk: Önska mig lycka till. Jag kommer att bli fullständigt traumatiserad*.
Make: Men kära du, det är ju inte du som bli traumatiserad. Det är ju personalen som blir det. Du kan ju få vilken rutinerad sjuksyrra eller tandläkare som helst att byta jobb. Eller börja gråta. Eller tigga om nåd. Vi är ju också bara människor**.
Hustru med tandvärk: Ehum, jo. Fast jag är skiträdd i alla fall.
Make: Jodå, men det kommer att gå bra.
Hustru med tandvärk: hmmfr.

* alltså, jag är verkligen skiträdd för allt som har med undersökningar att göra.
** berömt uttalande från hematologens mest rutinerade syrra, efter att ha stuckit sönder mina armar till köttfärs och försatt mig i totalt panik. Men ja, h*n är ju faktiskt bara människa. H*n också.

Update: det gick faktiskt över förväntan.

Inga kommentarer: