Konversation över mobiltelefon:
Maken: Jaha, nu får du allt ta och hjälpa till lite grann.
Jag: Jaså?
Maken: Vi kan börja med kategorier.
Jag: Mmm.
Maken: Om jag säger upplevelsepresent, ruttnar du då?
Jag: JAAA! Jag vill inte åka till något jäkla SPA!
Maken: Hehe, nej.
Jag: Exakt. Nej.
Maken: Smycken? Kittlar det då?
Jag: Jodå.
Maken: Hmm, inte så mycket alltså. Du vill fortfarande ha en klocka?
Jag: Kanske det. Men det går bra med annat också. Smycken och sånt.
Maken: Jahapp. Om jag säger Bulgari?
Jag: Öhh, va? Du behöver ju inte pantsätta huset. Jag fyller bara 40.
Maken: Georg Jensen?
Jag: Nu kittlar det.
Maken: Hmm. Men du kan ju inte ha en sådan där...
Jag: Vivianna? Nä, den är nog för stor.
Maken: Ja, alldeles. Omega?
Jag: Jadå, det går fint.
Maken: Hmm. Jaja, vi får väl se vad det blir!
Jag: Det blir nog bra ska du se.
Maken: *Haha* Tja, vi lär ju vara gifta även efter din födelsedag.
*klick*
3 kommentarer:
Här försöker jag att peka med hela handen mot en länsstol från Norrgavel, men det går trögt... Mannen i mitt liv tycker nämligen att det är en trist present!
Maken skulle bli överlycklig om jag önskade mig en länsstol från Norrgavel. 1. Han skulle själv använda den mest. 2. Vad kan gå fel? Det är ju bara att välja färg och om man vill ha skinn eller tyg på dynan.
Med andra ord: en alldeles perfekt present!
Åh! En sån hade min mamma när jag var liten. *Minnen*
Skicka en kommentar