Sommarläsning (del 2)

Författare: David Foster Wallace
Titel: The Pale King (Blek kung)
Antal sidor: 573
Handlar i grova drag om: Det här är inte en sammanhållen berättelse utan en samling av bitar och fragment, uppdelat i 50 paragrafer, kring ett antal personer som (de flesta i alla fall) arbetar på den amerikanska skattemyndigheten IRS. I något slags centrum befinner sig författarens alter ego, David Foster Wallace, som börjar som trainee på kontoret i Peoria. Men lika mycket, eller kanske ännu mer, handlar The Pale King om den enorma byråkrati som IRS utgör. Om blanketterna. Rutinerna. Hierarkin. Fläktarna som surrar. Ledan. Blanketterna som vänds. Skattereglerna. Skjortorna som klistras fast mot huden i solen under fikapausen. Politisk filosofi. Kaffekoppsförbudet. Och så människorna. Davids pappa. Avdelningschefen. Kvinnan som alla på kontoret åtrår. Kollegorna som fastnar i en hiss.
Så tycker jag: Det här är en överväldigande bok! Jag började läsa den och blev helt knockad av språket och den absurda detaljrikedomen. Så knockad att jag lade ifrån mig den och inte förmådde läsa mer än någon sida då och då. Efter några veckor plockade jag upp den igen och bokstavligen sträckläste de sista 400 sidorna. Lättast att ta till sig är de långa paragraferna, som ger en slags ramhistoria, men ju längre in i boken jag kom desto mer fascinerande blev även de korta, kompakta och på gränsen till sinnesrubbat detaljerade paragraferna. Och tro det eller ej, bitvis är The Pale King så rolig att man sitter och fnissar hög för sig själv. Bitvis är den så tragisk att man bara vill gråta.
Betyg: 5 av 5