En vilt främmande kvinna vänder sig om och spänner ögonen i mig:
- Du måste vara L:s mamma.
- Öhhh, ja?
- Tänkte det. Ni är väldigt lika varandra.
Varpå ytterligare en kvinna vänder sig om och fyller på:
- Ja, väldigt lika.
Och jo, ibland när jag tittar på bilder från när jag var barn så inser jag hur lika vi är, jag och dottern. Men oftast så tänker jag att vi inte är det. Jag är ju rödhårig. Hon är blond. Det gör att jag på något sätt missar alla andra drag (vilket är en smula konstigt...när jag funderar på det).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar