En av de längsta trådarna på den här bloggen handlar märkligt nog om julen. Jag är inte direkt någon som går igång på julpyssel, paketinslagning, pyntade granar eller överfyllda skålar med hemmagjort godis. Okej, jag tycker att det är hyfsat kul att lägga in några sorters sill, rulla köttbullar och köpa några julklappar till ungarna. Men det stannar där. På ganska...måttlig nivå.
I år har julpyntet begränsats till en knallrosa julgran på dotterns rum (jepp, hon har valt den alldles själv), några ljusstakar och en julduk som min mor sydde någon gång på 60-talet. Denna julduk, som för övrigt ingår i ett helt sett med dukar och löpare, säger en hel del om min mor - som redan på 60-talet ägnade sig åt synnerligen tillrättalagt julpynt. Allt var nämligen färgmatchat i lila, guld och mörkgrönt. Julgranskulorna. Dukarna. Porslinet. Inga icke-matchande tomtar där inte. Behöver jag tillägga att mitt eget hemmasnickrade julpynt, som jag gjorde som barn, förpassades långt in i något skåp? Hahaha. Det är förlåtet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar