Folk som känner mig på jobbet har nog svårt att förstå att jag utanför universitetets väggar är en mästare på att undvika och skjuta upp saker och ting. Ringa försäkringsbolag? Öhhh, det kan göras någon annan dag. Fixa offerter? Det borde jag...ehh, ta tag i. Byta däck på bilen? Va? Boka om tandläkartiden åt ungarna? Hmm, ja, det måste ju göras...snart. Och så vidare.
Eller om man vänder på resonemanget. Jag är helt enkelt bra på att prioritera ner en massa saker som inte behöver ske just nu. Om de över huvud taget behöver ske, för ganska många saker kan man faktiskt låta bli att göra om man har lust.
Men, men, ibland så får jag ett ryck och skriver en milslång lista och betar av punkt för punkt. Och denna vecka har varit en sådan listvecka, både på jobbet och privat. Jag har bokat intervjuer, ringt försäkringsbolag, reklamerat prylar, klagat, skrivit abstracts, bokat resor, ställt in möten, bokat besiktningar, fått in offerter, beställt trädgårdsmöbler, krävt ersättningar och kommenterat texter. Av detta är den främsta bedriften att jag har fått tag på en hantverkare som ska bygga om vårt badrum - och som har lämnat ett rimlig offert. När jag tänker på det blir jag nästan knäsvag. Vårt aprikosa (och jättesunkiga) badrum ska ersättas med nytt, nytt, nytt och vitt, vitt, vitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar