Efter sex veckor, av mer eller mindre semester, så är det vardag nu. Klockan nio på kvällen igår sladdade vi in på uppfarten, med en bil fylld av tvätt, trötta ungar, leriga löpardojor, golfklubbor, datorer, småbilar, Monster High-dockor och allmänt osorterat kaos. Idag var det dags för sonen att gå till dagis, något som framkallade enorm ilska och frustration hos honom, och jag skulle till jobbet och ta tag i vad det nu var som jag höll på med i slutet av juni. Maken skulle jobba hemma, medan dottern hade sin sista sommarlovsdag innan fritids drar igång igen.
Slutet på sommaren känns alltid lite vemodigt, inte så mycket för att semestern är slut - men för att det också innebär att det där typiska sommarhänget upphör. Nu blir det inte så mycket av badstränder, oplanerade långpass i skogen, luncher i trädgården eller cykelturer med ungarna till någon park i någon annan stadsdel. Det är klart att man kan göra sådana saker i princip när som helst. Men jag vet att det sällan blir så när det ska hämtas och lämnas på dagis, lagas köttbullar och klippas tånaglar.
Men innan jag säger hejdå till semestern 2013 så kommer det ett inlägg till om just semestern. Bara jag orkar ladda över bilderna från kameran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar