Det märks att ungarna håller på att bli större, om inte annat så av helgernas (absurda) scheman. Det är dans och simning. Kompisträffar, kalas och bästa kompisen som ska sova över. Mitt i allt så behöver det städas och storhandlas. Maken måste få göra sina grejer - och jag vill klämma in min löpning (för även om det är väldigt tidseffektiv träning så tar ju mina distanser en del i anspråk). Och så vill vi ju hinna hänga lite så där i största allmänhet (vilket väl, i ärlighetens namn, inte alltid blir så spontant och avslappnat som det borde).
Oh, well.
2 kommentarer:
Själv tycker jag att det känns som semester, då jag kommer till jobbet på måndagar, till mentorstid, med mina alldeles egna 29 tonåringar, i huvudsak riktigt skoltrötta hockeypojkar...
Jamen exakt så! På jobbet får jag till exempel prata till punkt. Och schemat framstår som genomtänkt och realistiskt ;)
Skicka en kommentar