Det finns ett antal inlägg sparade som utkast, aldrig publicerade. De har helt enkelt aldrig blivit klara. Så mycket annat har kommit emellan. Så mycket arbete. Så mycket tid. Så annorlunda jämfört med de senaste åren, när jag har glidit omkring i min lyxiga forskarbubbla och mest haft mig själv att ta hänsyn till. Nu är det inte så. Jag upplever inte mitt nuvarande jobb som svårare, värre eller ens mer ansträngande - utan mest som annorlunda. Nya utmaningar, andra belöningar, olika dilemman.
Jag har nog aldrig varit så mycket på resande fot som under de senaste månaderna. Inte heller har jag varit tvungen att utmana så många av mina egna gränser tidigare. Ta jobbiga samtal. Hantera mer eller mindre oväntade reaktioner. Låta bli att ta enkla vägar. Och att prioritera - hårt. Det är intressant, inte bara för vad det innebär professionellt - utan också för hur det påverkar mig som människa. Även om jag inte är så käck att jag tror att allt är positivt och lärorikt för ens utveckling så kan jag inte låta bli att slås av hur berörd jag blir. Det låter flummigt - och det är det kanske också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar