Min eviga klagan brukar innehålla mantrat; jag har inga vänner, jag har inga vänner, jag har inga vänner. Det är inte riktigt sant, jag har vänner - men de är ganska få och de bästa bor långt bort. (Mina gamla vänner tycker givetvis att det är tvärtom - att det är jag som har flyttat till urskogen). Men idag ska jag faktiskt gå och hälsa på en av mina kollegor, som också är föräldraledig. Om man umgås utanför jobbet så borde det räknas som att man är vänner, eller hur? Hur som helst, det ska trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar