Jag vet inte riktigt varför jag blir så provocerad av mysfolket - men provocerad, det blir jag. Mysfolket det är sådana som hävdar att den yttersta lyxen är att krypa upp i soffhörnan (som givetvis är fylld av en charmig blandning av udda kuddar) med en rykande kopp te och lyssna på knastret från en brasa. Eller att tända doftljus, äta mörk choklad, gå omkring i mormors hemstickade raggsockor och ta långa bad (med badbomber från Lush).
Don't get me wrong (som Chrissie Hynde så vackert sjöng i slutet av 80-talet), det är inget fel på vare sig te eller mörk choklad. Det är den irriterande manifestationen av mys, att man är en människa som har förmågan att fånga ögonblicket och bara vara sig sjäääälv, som framkallar hyperventilation.
Jag är neurotisk, omysig, stressad och ironisk (till och med elak enligt somliga).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar