Deckaröverdos

Sitter mest i en liten stuga med Lilla L. om dagarna, alltmedan maken och svärfadern bygger på den andra stugan. Leker med Lilla L. - och läser deckare. Ungefär en deckare om dagen. Jag fick med mig en packe från min mor, Stieg Larsson, Håkan Nesser, Åke Edwardsson, Åsa Larsson, och inhandlade ytterligare en packe på Åkerbloms. Bland annat samtliga deckare av Camilla Läckberg. Tänke förstrött; det blir nog bra. Nu känns det som om jag har hetsätit tre kilo smågodis från videobutiken. Men i själva verkat är det en deckaröverdos. Ett antal frågor har utkristalliserats;

- Varför måste alla polischefer vara så stereotypa? Ta exempelvis Camilla Läckbergs romanfigur Mellberg. Han är lätt överviktig, har Donald Trumph-frisyr (d.v.s. en virad kanelbulle av hår som täcker flinten), är öppen sexist och smygrasist, korkad, tar åt sig äran av sina underlydandes arbete och en hopplös ungkarl med tillhörande sunkig lägenhet och otvättade kläder. För att späda på karikatyren ytterligare så har han även lyckats köpa en baltisk postorderfru samt bli sol och vårad av en annan dam. Om Läckberg tog i lite mindre så skulle det bli bra mycket bättre.
- Varför måste alla mord vara så intrikat sammanflätade med varandra? I så gott som varje deckare finns det ett antal mord, som från börjar tycks vara helt fristående från varandra. Men på slutet visar det sig alltid att de hänger ihop - på det mest osannolika sätt.
- Varför är små barn så ofta vittnen? Små barn som har stora iakttagande ögon och som inledningsvis inte säger någonting, endera av ren skräck eller för att de knappt kan prata. Det lirkas och lirkas - och heureka! De har sett och iakttagit allt och kan leverera den avgörande ledtråden för att sy ihop alla konstiga mord med varandra. Självklart blir det lilla barnet en övertydlig symbol för oskuld - i kontast till ondska och mord. Ett exempel på detta är den lilla pojken i Åke Edwardssons I vänaste land.
- Varför är deckare en show-off för musiknörderi? Åke Edwarssons romanfigur kommisare Wintherär ju omtalad för sin skivsamling bestående av jazz. Håkan Nessers senaste skapelse Barbarotti har just upptäckt Fado-musiken.
- Varför måste morden vara så många, uttänkta och avancerade? För att det är deckare, skulle man kunna invända. Men just nu är jag bara irriterad på att folk dör som flugor i små hålor och att alla mördare är brillianta cyniker som har tänkt ut varenda liten detalj. På tal om små hålor så kan det snart inte finnas några invånare kvar i lilla Tanumshede, som är platsen i Camilla Läckbergs böcker.

Jag kanske borde läsa någonting annat än deckare.