tisdag 28 augusti 2007

Självbehärskning och kitsch

(Bild: Habitat)
Nu när vi "är med stugor" krävs det självbehärskning. Jag har tidigare lovat mig själv att en eventuell stuga inte ska förvandlas till kitschens högborg. Det ska inte hängas upp orangea bumlinglampor. Ej heller unikogardiner i glada färger. Det ska inte bäddas med 70-tals bäddset från Nanso. Inga Robin Day-stolar i ljusblå plast över tröskeln. Ornamin-servisen av Stig Lindberg ska stanna kvar i källaren. Royal-krona ljusstakarna ska också stanna i lådan där de ligger.

*Hahaha* Jag måste skratta rått åt mig själv. Det där är snarast en realistisk beskrivning av hur det kommer att bli. Jag är som en nykter kitsch-alkoholist, som har gått igenom alla stadier av kitschmissbruk. Från 50-talslägenheterna, med fladdermusfåtöljer, geometriska tyger av Sven Markelius, frukost på Stig Lindbergs Berså, middag på Hertha Bengtssons Blå Eld (som jag senare sålde dyrt, dyrt, dyrt), ryamattor och små tantblommor i krukor från Uppsala Ekeby. Jag hade till och med en röd Vespa Piaggio och sjalett över håret. Senare byttes stora delar av 50-talsgrejerna ut mot 60-tal. Teak, Verner Panton-lampor, turkosa sjuanstolar från 1970 (köpta på mitt gamla jobb). Ytterligare senare började jag komplettera 60-talet med modernare designprylar. En Richard Sapper-lampa, alessiprylar till köket. Till slut köpte jag till och med en nytillverkad soffa (Karlanda från Ikea - samma soffa som alla andra 60-talsfanatiker tycks anse går att kombinera med just 60-tal). Jag kan fortfarande komma ihåg tillfredställelsen över att köpa en ny laminofåtölj, i vitt fårskinn, som inte var nedsutten och använd över årtionden. Den var då - för nästan tio år sedan - en investering som grävde ett stort hål i kassan.

Visst, vi har fortfarande ganska mycket 50- och 60-tal hemma. Sjuanstolar, teakbord, en sned gammal ph-lampa, mycket 50-talskonst, keramik av Stig Lindberg, Alf Svenssons te-ve fåtölj, teburkar av Anita Nylund osv. Men det är inte längre fråga om total dominans. Jag äter på nytt och fint porslin. Lilla L. kan tugga på soffan utan att jag får hjärtinfarkt.

Men som sagt...nu är vi ju med stuga. Kitchen lurar i buskarna.

Inga kommentarer: