Det är 33 dagar kvar till Stockholms halvmarathon. Träningen går trögt, men åtminstone framåt. Det är inte utan att jag undrar varför jag sätter upp så konstiga mål. Varför i h*****e ska jag springa 2,2 mil i september? Särskilt efter en vinter då jag har varit invaderad av virus, spytt, spytt, spytt och inte rört mig en mikromilimeter i onödan? Men som maken sakligt konstaterade:
- Om du inte hade anmält dig så skulle du ju inte ha varit ute och sprungit nu på morgonen.
- Nä, det så klart.
2 kommentarer:
Hm, är det sådana mål jag måste sätta för att komma igång att ens röra på döfläsket!? Nä, hatar att springa men är grymt imponerad av dig. Heja!
Kämpa vidare!
Jag skulle också verkligen behöva röra på mig.. Ooorkar inte.. ;0)
Skicka en kommentar