Väl hemma i de norrländska skogarna möttes jag av en glad liten hulligan. En hulligan iförd pingvinmönstrad klänning och rosa jacka. En hulligan som ser förrädiskt söt ut. En hulligan som tindrar med ögonen, lägger huvudet på sned och hojtar:
- Maaammaaa!!!!
Likväl en hulligan, som har ägnat eftermiddagen åt att riva loss tapeter i hallen (nej, de skulle inte alls rivas ned, men hon fick tag i ett litet hörn och drog bort en stor bit), springa omkring och vråla, banka på allt som går att banka och välta allt som går att välta. Efter en stund var jag tvungen att fråga maken:
- Har det varit lite mycket Pingu-tittande? Lilla L. verkar lite understimulerad.
Svaret kom utan fördröjning:
- Jo, det har nog varit väl mycket Pingu. Och Byggare Bob.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar