Efter drygt fem år i de norrländska skogarna börjar jag få kläm på den lokala kulturen, vad som är viktigt och oviktigt. En värdefull källa är lokalblaskan, som vi har prenumererat på under det senaste halvåret. Några nyheter kan man inte läsa i den, men det finns många andra guldkorn.
Under sommaren var ett dagligt inslag "läsarnas egna fiskebilder". Nu pratar vi inte om någon enstaka bild, utan om ett helt uppslag per dag. Bilder på små barn, med sin första infångade aborre (noggrant mätt och vägd), och stolta vuxna (med lika noggrant mätta och vägda större firrar).
Nu under hösten är det jaktreportage så gott som dagligen. Man kan läsa om fällda 18-taggare och rekordstora björnar, pojkar som får jaga med sina far och morföräldrar, hundar som har skrämt ihjäl älgar (jag skämtar inte!) och...om förskolan som arrangerade älgjakt för barnen. Det sista exemplet fick mig att fundera över var i h****ete jag har bosatt mig. Barnen hade små trägevär, reflexvästar och fick jaga/leta efter en stor mjukdjursälg som var gömd i skogen. Någon förälder, eller om det kanske var farfar eller morfar, hade även byggt ett litet älgtorn i miniatyr till barnen. När bytet (den funna älgen) skulle delas fick barnen mumsa på saft och bullar. Personalen ansträngde sig för att göra jakten så realistisk som möjligt. När ett litet barn hade "pangat" utan att se någon älg så hade de korrigerat detta. Man pangar bara när det är på riktigt. Personalen försvarade evenemanget med att älgjakt är en del av barnens vardag - och det argumentet köper jag. Allt är inte puttinuttigt och politiskt korrekt. Men samtidigt...är det verkligen nödvändigt att förstärka en av de värsta machokulturerna som finns? (Brukar de leka bokcirkel också?)
5 kommentarer:
Jag tror barnen tycker det är aaaaaningens mer spännande att gå runt med trägevär. Vild gissning bara. :D
Det är verkligen skillnad på var man bor men när min son gick på dagis hade de också älgjakt trots att vi bor här nere i södern. Jakten var i alla fall mycket uppskattad av alla barnen. Tänk så spännande!
Rent spontant kände jag först - vaaaad faaaan!? men, vid eftertanke så är det ju något som mycket cirkulerar kring speciellt i norra delen av landet. Då kändes det nästan väldigt coolt.
Jag tror också att barnen tycker att det är jättekul och spännande - och jakt är ju uppenbarligen en helt normal del av vardagen för många familjer här uppe i norr.
Ni skulle för övrigt se bilderna (det finns ingen länk på lokaltidningens hemsida dessvärre) - älgtornet ser alldeles bedårande ut.
Tror nog det inte är helt ovanligt att man har älgjakt på dagis. I alla fall på landsbygden..
Vet att mina barn, son och dotter, uppskattar det. här kör de hela kitet med säker vapenhantering, inskjutning av träbössor osv.
Hellre de lär sig att man jagar med "pangarna" än att man skjuter varandra..
Inskjutning av träbössor :)
Jag håller med om att det är bättre att leka älgjakt under ordande förhållanden än att panga på varandra i det verkliga livet!
Skicka en kommentar