Varför beskriver man ofta, åtminstone i kvällstidningsreportage, personer av kvinnligt kön som "spralliga"? Underförstått så finns det inget att vara sprallig över, det är bara påklistrad glättighet. Och varför beskrivs aldrig män som spralliga?
Nåja. Ingen har någonsin beskyllt mig för att vara sprallig...
5 kommentarer:
Som jag har retat mig på detta jag också! Skönt att frågan lyfts nu.
Ja, visst är det skönt att någon tar tag i de allvarliga frågorna! Jag får nästan en hjärtinfarkt varje gång jag läser en kvällstidning på nätet. Undrar varför jag fortsätter att läsa...?
Jag har alltid beskrivit min man som sprallig. I alla fall som ung. Han är långt ifrån påklistrat glättig. Han verkligen bara _är_ sprallig av naturen :o) Och han är mycket manlig, så jag känner att jag bara var tvungen att kommentera ditt inlägg, hehe.
/bara surfade förbi
Ahh, det finns alltså spralliga män! Det är skönt när mina fördomar utmanas :)
Skicka en kommentar