Valutasystem

Ibland inser jag att vi är ganska skruvade i det här hushållet. Vi har helt sjuka konversationer. Exempelvis så har vi en egen (symbolisk) valuta: Homanianer. (Jag orkar inte dra hela bakgrunden till varför valutan heter just så. Men i korta drag så utgår den från Gerorge C. Homans utbytesteorier.) Homanianer kan tjänas genom att utföra olika typer av tjänster och uppgifter. Det kan vara allt från att sanera en dagismarinerad unge till att skjutsa en familjemedelem till flygplatsen i gryningen. Jobbiga, tråkiga och själadödande uppgifter kan belönas med en rejäl hög Homanianer. Enkla och vardagliga sysslor ger max en enda, om ens det. Homanianerna går sedan att växla in mot andra tjänster (som golfrundor, yogakurser eller en weekend med bästa kompisen). Sedan valutans införande ligger jag konstant back. Maken tjänar drivor med Homanianer var och varannan dag. Jag sover middag, latar mig och åker på jobb och nöjesresor. Vid ett par tillfällen har valutan drabbats av hyperinflation. Plötsligt kostade en weekend i Stockholm tusen miljader Homanianer. Resultat: valutasystemet brakade ihop och var tvunget att reformeras. Homan-valutan är dock ganska oorganiserad. Det är inte fråga om några exakta beräkningar. Ingen av oss för bok.

Idag uppstod den sjuka diskussionen vad som händer med Homanianerna när vi dör. Går de att testamentera? Gäller de även efter jordelivet? Kan man kräva färska blommor på graven? En extra flådig gravsten? Jag kom fram till att de under inga omständigheter kan testamenteras till någon annan. Och efter jordelivet får man nog lita på att kärleken ser till att det kommer färska blommor på graven.