Det är lätt att vara efterklok, men idag när barnmorskan ringde upp mig så föll en och annan polett ner. Jag har i princip kronisk anemi, som ibland blir mer akut (rent klinisk så är anemi klassificerad som grav vid ett Hb under 70). Mitt Hb ligger, när jag i övrigt mår bra, mellan 100 och 110. De sistnämnda är för mig riktigt goda värden. Så när jag vid ett snabbtest i förra veckan hade ett Hb på 107 så var jag inte det minsta bekymrad. Mina övriga värden brukar trots allt vara okej (vilket jag även glatt förklarade för barnmorskan).
Men ack så fel jag hade. Mina järndepåer och ett par andra blodvärden är i princip i fritt fall. De är oacceptabelt usla - och sannolikt så är det järndropp som står på schemat. Och järndropp, mina damer och herrar, det är fan inte kul. Sist jag fick det så spydde jag som en räv och fick kramper som gjorde att jag inte kunde ta mig ur sängen på egen hand. Sedan urartade behandlingen fullständigt, blodkärlen sprack konstant, jag fick ett psykbryt - och likaså personalen på hematologen (det är en lång och märklig historia som nog inte riktigt hör hit). Så fortsatte det vecka efter vecka. Men å andra sidan. Jag hoppas att järndropp fungerar denna gång, för annars återstår i princip blodtransfusion.
Om inte annat så förklarar detta varför jag under hela sommaren i princip har mått skit (yrsel, migrän, illamående) - men försökt att hålla fanan uppe (jag är ju bara gravid, typ).
For the record: blutsaft och tabletter fungerar dessvärre inte.
8 kommentarer:
Men fy! Kram!
Oj, låter jobbigt!
Kram!
Håller tummarna att järndroppet funkar denna gång!
Ja, vad ska jag skriva... Been there, done that? Med undantaget att jag inte alls mår så dåligt av Venoferen. Finns det någon anledning att inte ge blodtransfusion (medicinskt menar jag)?
Håller tummarna för att det ska gå bättre med venoferdroppet den här gången. Fråga om de inte kan späda det lite extra och ha riktigt långsamt dropp så du slipper reaktioner och spräckta kärl.
Håller tummarna för att det ska gå bra!
kram
Medan jag var på semester (som om världen kretsade kring mig...;)) har jag missat att du outat graviditet! Ett riktigt stort grattis! :)
Och vilket otroligt jobbigt läkarbesök. Du måste ju redan ha gett upp tanken på att det skulle finnas någon graviditet. Hoppas att inte myomet ställer till det på något sätt för dig och jag håller verkligen tummarna för att allt ska gå bra!
Tack hörni! Vi får se hur det går, kanske går det bättre nu - eller så får jag helt enkelt bara bita ihop.
Frida: tack! Och ja, jag hade helt gett upp allt hopp. Jag bara grät och kunde inte få fram ett ord (inte vidare bra med tanke på att jag inte kunde få fram någon vettig information till läkaren).
Ponder: nej, det finns eg. inget hinder för blodtransfusion. Det är mer en allra sista utväg för mig. Det känns typ...läskigt. Eller rättare sagt, jag svimmar nästan när det kommer på tal.
Tack för tipsen - de ska kollas upp!
Fy tusan vad jobbigt det låter. Och jag vet knappt vad som låter värst... anemi eller metoden att höja dina värden. Hoppas verkligen att järndropp fungerar bättre den här gången.
Skicka en kommentar