Okej, det här håller på att spåra ur fullständigt. Jag gillar inte att den här bloggen förvandlas till ett svart hål av gnäll, även om jag medger att jag är drottningen av gnäll. Det får finnas vissa gränser.
Men just nu är det inte mycket som är bra. Jag är arg, sur, frustrerad och mår på det stora hela skitdåligt.
I morgon ska jag dock börja mitt nya, glada och normala liv. Jag ska gå till jobbet - och förhoppningsvis få någonting att säga om någonting utöver mina egna problem.
3 kommentarer:
Ös på bara. Det är skönt att bli av med det. Jag kan tycka att det är ännu skönare att det sitter någon i andra änden och faktiskt läser också. Det är som att det blir lite bättre så, som att skiten liksom löser upp sig och sikten blir lite bättre.
För mig är det nästan skönt att läsa. Då känner jag mig helt plötsligt lite aningens mer normal :) Särskilt efter att ha skällt ut sambon för en sen kväll ute i en huvudstad i Europa. Han hade mage, efter 5 dygns konstant arbete (-8h sömn) att gå ut och ränna till 24!? Fatta den fräckheten!
(Kycklingmamma ala extrem trädde i kraft och jag trodde minst att han skulle bli rånad, våldtagen och misshandlad till oigenkännlighet på en och samma kväll. Typ.)
Skönt att bidra till någonting positivt ;) Och ja, visst hjälper det att ösa på. Problemet är att jag inte riktigt kan/vill skriva ut vad det gäller. Allt som bara väller upp - och som i ärlighetens namn inte alltid är så vackert. Men små doser får duga de också!
Det är bra att höra att det finns fler kycklingmammor - jag får också panik i sådana situationer. Herre gud, det vet man väl att det är livsfarligt att ränna på stan mitt i natten när man är medelålders. Eller hur det nu var...
Jag håller med: Var annars ska man ösa ur sig om inte i sin egen blogg?
Sen låter det som att du är en smula gravid... ;)
Skicka en kommentar