Saker man också kan göra, när semestern nästan är slut och humöret är i botten

Jag vet inte vad det är för fel på mig, eller vad jag har för felkoppling i hjärnan. Jag har ganska svårt för semestrar och föredrar vanliga tisdagsmorgnar. I typ oktober. Jag föredrar rutiner, att gå till jobbet, käka lunch med maken, hämta L. på dagis och göra vanliga saker. Semestrar tenderar att bli uppskruvade och misslyckade och då blir jag sur och stressad. Och allmänt folkilsken. Till makens stora frustration.

Så. Igår hade jag en monumentalt meltdown, över att en hel förbannad sommar inte har blivit som jag har velat. Trots att jag inte ens vet vad det är jag vill. Eller ville. Jag grät krokodiltårar och sade saker som jag nog inte borde ha sagt.

På måndag är det vardag, med jobb, dagis och rutiner.