Den förra föräldraledigheten tyckte jag var ganska jobbig. Jag var extremt understimulerad, träffade knappt en vuxen människa och jobbade ganska mycket (i brist på annat). L., som på den tiden titulerades Lilla L., var en extremt nöjd bebis som mest låg på en filt och kravlade omkring.
Den här föräldraledigheten hinner jag knappt sätta mig ner på rumpan. Är det inte hämtning/lämning på förskolan med L. så är det BVC-besök, hantverkare eller någonting annat som ska fixas. Det är en helt annan grej att fixa saker med en nyföding och en snart femåring än att bara göra det med en nyföding - och även om det kan vara lite stressigt och frustrerande så föredrar jag faktiskt den nuvarande varianten. Jag fixar inte att vara understimulerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar