Hej endorfiner!

Dagens 12-kilometerspass var väl inte direkt någon njutning. Lika lite som intervallpasset härom dagen, när jag seriöst höll på att spy på vägen hem. Men det märkliga med löpning är att det ändå känns fantastiskt. Inte alltid när det pågår, men ofta efter ett tag. I mitt fall brukar kicken komma vid 7-8 kilometer. Idag kom den först när en mil hade avverkats.

Säg hej till endorfinerna!