I bästa fall håller jag tyst och låter det gå över

Vissa dagar vaknar jag och är fullkomligt rabiat. Jag stör mig på allt. Artiklarna i morgontidningen är korkade, folks statusuppdateringar irriterande (för att de är triviala, ideologiskt förutsägbara, tjatiga...whatever), diskussionerna i fikarummet lama, blogginläggen präktiga, jobbtexterna pretentiösa, husen fula, människorna tröttsamma.

Om det är någon tröst så stör jag mig lika mycket på mig själv.

Jag jobbar på mantrat: Don't Criticize, Condemn or Complain (från Carnegies berömda bok om How to Find Friends and Influence People.) Det går sådär.