Kanske kommer det någonting här också

Det känns som om jag borde skriva någonting klokt. Kanske privat. Eller politiskt. Eller en kombination av dessa tre dimensioner. Men just nu är det som om jag inte har någonting att säga. Allt stannar vid en tanke, eller vid en diskussion vid frukostbordet. Vid frukostbordet diskuteras det nämligen vilt. Om kroppar. Konsumtion. Hyckel. Världsekonomin. Den märkliga lokala debatten. Motståndet mot arkitektur som förändrar. Knausgård. Parkeringsplatser. Sopsortering.

Jaja.