Katrins inlägg om det frustrerande i att försöka få ett syskon hade jag kunnat skriva (kanske med undantag för bilutflykten?), om de år när vi kämpade för att få Lille O. Bara jag ser reklam för ägglossningsstickor så känner jag mig...våldsam.
Dessutom; ordet binga. Ja, vem tusan orkar binga var eviga dag, månad ut och månad in? Till slut så kände jag mest, äh, nu skiter vi i det här och skaffar en hundvalp/börjar knyppla/går i kloster. Men till slut kom han, Lille O., och det är jag oändligt tacksam över.
Ps. Jag har skrivit om sekundär barnlöshet några gånger förut, se etiketten nedan. Och jag tror, fortfarande, i allra högsta grad på att prata om sådana här saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar