Snart kommer Maken hem från fem dagar i långtbortistan (eller tja, typ ganska långt bort i alla fall). Och som jag ser fram emot att bussa vår morgonpigge son på honom i morgon bitti. Klockan fem ska jag inte gå upp och fixa frukost och sätta på barnprogram, jag ska somna om.
*utför krigsdans*
*förtränger att jag åker på motsvarande jobbresa i nästa vecka* (det vill säga: det är inte alls synd om mig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar